3.b 330–1453: ÖSTROM (Bysantium) | HEM

 Hem | Bilder | Video

Skolad kastratsång förekom i Medelhavsområdet under medeltiden eftersom kastratsång var väletablerat i Östrom och Istanbul (Nya Rom; Konstantinopel), romarrikets huvudstad fr.o.m. 330. I synnerhet världslig kastratsång byggde vidare på musiktraditionerna från förkristen tid, så kyrkan var kritisk både till sångarna och deras musik. Att man ändå anställde kastratsångare i kyrkan senast fr.o.m. 380-talet berodde ytterst på att kvinnor inte fick delta i avancerad kyrkosång. Men andra faktorer kan ha spelat in, som att kastratsång sedan länge förknippades med religion i och med den antika Kybelekultens galli och att de bästa kastratsångarna troligen tillhörde elitsångarna och den prestigemedvetna kyrkan ville ha de bästa.

Östromerska kastratsångare skolades med största sannolikhet enligt den metod som var allmänt vedertagen så länge musik byggde på memorering, tradering och improvisation. Man härmade förebilder, memorerade en grundrepertoar och lärde sig med tiden att göra musik mer personlig och intressant med ornamentik och improvisation. Utbildningen påbörjades så tidigt som möjligt och i nedre tonåren (pubertas) var sångarna troligen färdigutbildade.

Tusentals kastrater (eunucker) var verksamma i Istanbul och var så integrerade i samhället att de troligen sågs som ett ’tredje kön’. Kastratsångarna sjöng i många sammanhang. Förkristna musiktraditioner levde vidare utanför kyrkan och kastratsångare sjöng även vid tävlingar, på banketter och fester, i parader, scenshower och andra evenemang. Många i underhållningsbranschen var troligen mångsysslare och i synnerhet dansare kunde även arbeta som sexarbetare – detsamma gällde av allt att döma en del kastratsångare.

Vi vet väldigt lite om hur östromersk musik kunde låta. Musikteoretiska texter från slutet av perioden visar att man utgick från det diatoniska tonförråd som användes under antiken, men att terminologi och systematik förändrades – kyrkan ville förklara musik med egna begrepp. Musiklivet var gehörsbaserat. Det fanns visserligen enkel östromersk notskrift (nevmer) men man måste ha hört musiken ifråga för att kunna tolka dem. Virtuos musik skapades i stunden (improviserades) av duktiga musiker och sångare med utgångspunkt från mallar och formler. Den typen av musik noterades aldrig. Jazz- och rockbaserad musik utgår från tonförråd och formler som systematiserats med utgångspunkt från dåtida system, så det är troligen i första hand där som principerna för hur yrkesmusik producerades under medeltiden lever vidare idag, inte i noterad musik.

Inte heller från Östrom finns det källor som skildrar tillvaron ur kastratsångarnas perspektiv, bara fragment av överhetens synsätt.