3.a 2500 FVT–300-talet EVT: ANTIKEN | HEM

 Hem | Bilder | Video

Här omfattar antiken 2900 år, en lång tidsrymd där det ofta saknas kontrollerbara fakta och källor. Alla årtal är ungefärliga (felmarginalen är ofta 70–80 år) och ofta har motstridiga versioner av händelser bevarats. Vi vet att kastrering förekom eftersom läkare redogjorde för metoderna. Kastraternas ställning och funktioner beskrevs i juridiska och religiösa texter, historieskildringar och andra berättelser. Förutom tusentals naturliga kastrater tillverkades tiotusentals kastrater. Flertalet kastrerades före puberteten så det var gott om potentiella kast­ratsångare. Motiven till förpubertal kastrering var sexuella, ekonomiska och maktpolitiska.
Arbetssånger var vanligt och eftersom kastrater oftast var slavar torde oskolad kastrat­sång ha varit så vanligt att kastratrösten var välkänd i tätt befolkade områden. Skolad kastratsång förekom sannolikt i sumeriska stadsstater senast omkring 2500 FVT och traderades vidare i Medelhavsområdet av sexarbetare, dansare, sångare/musiker och präster och har av allt att döma förekommit i vår civilisation i minst 4 500 år.
Framväxten av pederastikulturer fr.o.m. 1000-talet FVT återspeglar att vuxna män ville ha sex med pojkar och ynglingar innan de fick skägg och kroppsbehåring. Eftersom kastrater oftast var slavar kunde ägaren använda dem som de ville i sexuellt hänseende vilket troligen var den centrala drivkraften bakom förpubertal kastrering. En del kastrater placerades på bordeller där sång, musik och dans var en del av underhållningen. Det bidrog till att kastrater ofta associerades med artisteri och fick grundmurat dåligt rykte i moraliskt hänseende, i synnerhet de som klädde och betedde sig utstuderat feminint.
Omkring år 2000 FVT beskrevs grunden för vårt diatoniska tonsystem för första gången och omkring 500 FVT började grekerna bygga utomhus­teatrar för scenföreställningar. De äldsta texterna om yrkesmässig sångutbildning är från 300-talet FVT och handlar mest om den hårda träning grekisk yrkessång krävde p.g.a. förhållandena på de stora utomhusteatrarna. På 320-talet FVT finns det belägg för att en persisk kastrat vann en stor grekisk sång- och dans­tävling och fr.o.m. sista århundradet FVT finns det gott om belägg för att kastrater deltog i romerska föreställningar och tävlingar. Där har nyare europeisk kastratsång sina rötter. Kast­rater deltog dessutom i förkristna religiösa ceremonier som enligt vissa källor blev förebilder för organiserad kyrklig kastratsång. Eftersom kastrater deltog i de tidiga kristna kyrkornas gudstjänster ingick kast­ratsång redan från början i kristen gudstjänstmusik.
Antikens musikliv var gehörsbaserat: musik memorerades, traderades och improviserades. Sångare gjorde egna sånger utifrån modeller och berättelser och var sin tids låtskrivare, så singer-songwriters tillhör kärnan i vårt musikarv. De enda sångare som namnges i källorna sjöng antingen överklassens lov, var exceptionellt skickliga eller hade sex med kändisar. Antika källor skildrar inte tillvaron ur slav- eller kastratperspektiv så på individnivå är antikens kastrater osynliga.

Kommer snart